Fårö är den där extra kryddan som Gotland har fått. Det är dit som många vallfärdar om sommaren, men Fårö är väl värt ett besök även under annan tid på året. Det är då man kan träffa på fåröborna som har tid att prata en stund.
Fårö har bibehållit sitt kulturlandskap bättre än övriga delar av ön. Här kan man exempelvis få en uppfattning om hur landskapet såg ut innan den stora myrutdikningen ägde rum. Ön har behållit sin småskalighet med små åkrar och spridd bebyggelse omgivna av beteshagar och skog. Bebyggelsen har behållit fler äldre drag än vad man ser på Gotland i övrigt, exempelvis agtaken på lambgiftar (fårhus) och strandbodar. Att uppleva soluppgången på Sudersand, solnedgången i Ekeviken mitt i vintern och att känna att man har hela stranden Norsta Auren alldeles för sig själv har sin charm. Det är att vara ett med den mäktiga
naturen på Fårö.
Redan på Fåröfärjan möter man glada fåröbor som breder ut på sin vackra dialekt. Man pratar inte som övriga gotlänningar på Fårö. Där har man sitt eget språk. Få platser är så omskrivna och kända som just Fårö, denna pärla i Östersjön som lockat så många konstnärer, författare, politiker och filmregissörer med sitt speciella ljus och sin mäktighet. När snöstormen viner och packar snön meterhög i sandkullarna på Sudersand och det känns som om man är totalt isolerad från omvärlden. Eller när höststormarna tar tag i en där man står uppe vid fyren en höstdag. Ja, då känner man att det är just på Fårö man befinner sig.
Fårö kyrka ståtar uppe på höjden och därifrån kan man se stora delar av ön med havet runt omkring. I kyrkan kan man läsa Fåröbornas egen bön på väggen och kyrkan ger en hel del tankar om det som invånarna på Fårö i huvudsak har försörjt sig på, fiske och lantbruk.
Det finns inte längre så många fiskare och lantbrukare på Fårö, endast tre mjölkproducerande gårdar. Men istället har där vuxit fram andra möjligheter till försörjning. Det finns minst ett tiotal egna företagare i byggbranschen som har arbete på Fårö året runt.
Vägen ut till Langhammars
visar den karga natur som är speciell för Fårö. Där betar fåren och gårdarna med agtäckt ladugård och lador med tröskhus är specifika för Fårö. Vid Langhammars är landskapet orört sedan 1600-talet. En liten väg slingrar sig på strandvallen och man kommer fram till Helgumannens fiskeläge. Det var förr ett mycket stort och viktigt fiskeläge för Fåröborna. Digerhuvud är Gotlands största raukområde och vid Lauters hittar man de gamla kalkpatrongårdarna, fornåkrar och husgrunder från förgången tid.Naturreservatet vid Ullahau dominerar en stor del av norra Fårö. Där breder sanddynerna ut sig och barnen älskar att springa omkring där. Vintertid åker gotlänningarna till Ullahau för att åka skidor eller pulka i backarna. Sanddynerna var förr utsatta för sanddrift men numera binds sanden av planterad tallskog. Den gamla eken vid Ava är en sevärdhet och om man söker sig ut till stranden vid Ava hittar man till naturreservatet vid Skalasand strax söder om fyren. Mellan Fårö fyr och Skär ligger Norsta Auren. En lång sandstrand som är svår att hitta och inte utmärkt med några skyltar. Stranden bjuder på en naturupplevelse värd mödan att ta sig dit. Vågorna rullar höga in mot sanden om det är rätt vind men det kan också vara alldeles stilla och tyst på denna strand som ändrar karaktär för varje år allt efter hur vindarna blåser.
Sudersand är den största och mest välbesökta stranden på Fårö. Här finns tillgång till campingplats, stugor att hyra och restauranger. Stugorna på Sudersand hyrs ut under hela året och att vara där på den tid då Fårö inte står mitt under sommarsäsong är en upplevelse.
Ekeviken som ligger på norra sidan av ön är minst lika vacker och badvänlig och lämpar sig särskilt för de små barnen eftersom där är långgrunt och i regel varmare i vattnet. En kväll med en enkel måltid på stranden i vacker solnedgång ger känsla av evig sommar. Åker man söderut från Sudersand hittar man många små vikar och fiskelägen längs östra kusten. Stora Gåsemora och omgivningen runt gården visar ett öppet landskap med hagar som betats väl av fåren. Hela Fårö är ett enda stort smultronställe och lämpar sig väl för cykelturer. Varje sommar håller de gotländska studenterna i Uppsala täckating och lägger nytt agtak på någon av de gamla gårdarna. Då bjuds på mat, underhållning och traditionsenlig förtäring så som gjorts i alla tider när det skulle läggas nytt agtak. Under sommaren bjuds det dagligen på arrangemang av olika slag runt om på ön.
Digerhuvud, västra Fårö
Gotlands och Sveriges största raukområde. De mäktiga raukarna i landskapet, en del stiger rätt upp ur havet, ger en känsla av att ha kommit till en annan planet. Digerhuvud ligger på Fårös västra sida och man tar sig enklast dit genom att vid kyrkan ta av mot Lauters. Fortsätt gärna norrut någon kilometer så kommer du till Helgomannen, Fårös bäst bevarade fiskeläge.
Ekeviken, norra Fårö
Norra delen av Fårö är Sveriges Skagen. Här finns lång-sträckta sandstränder för både upptäcktsfärd och bad.
Ryssnäset, Fårös sydspets
Strax norr om färjeläget på Fårö går en väg västerut som leder mot Ryssnäset. Här finns ett landskap som med sin karghet och utsatthet från havsvind ofta ger ett starkt intryck. Strax norr om Ryssnäs sydudd (1 km) ligger "Engelska kyrkogården", en kolerakyrkogård från
Krimkrigets dagar, då engelska flottan låg stationerad i Fårösund.
Artikeln tillhandahållen av Gotlands Turistförening

